usch vad trött jag är på allt alltså. fan vilket kompliserat liv man lever i.
man kan inte göra ett skit i denna stad, alltid bara tjaffs och bråk, vad man gör. förstår dig nu micke.
fan man har levt 20 år på jorden och man är redan så jävla less på skiten så att man bara vill spy, vad gör vi häär!? ska de vara såhär!? om inte när vänder det?! kan inte bara hela jorden träffas av en stor metroid och utplåna hela jorden? el kan inte nån jävla gubbe trycka på atombombsknappen så hela jorden bara exploderar?, jag kan offra mig å trycka=) haha. nämen ärligt talat så är livet jäkligt komiskt, nästan skrattretande haha.
rösten inom mig säger att så här borde inte livet vara... så orättvist.
den här jävla världen är så jävla "jag" inriktad, allt handlar bara om vad man själv vill. ingen annan bryr sig om hur nån annan mår, så länge man mår bra själv, men mår man själv piss ja då passar alla andra och folk bara förväntar sig att man ska ställa upp. usch vilken falsk värld vi lever i!
har tänkt på de mycket faktiskt, just hur jävla självupptagna alla är. finns så jäkla många exempel på varför. allt handlar bara om vad man själv vill, "jag vill och jag vill" usch vilka uttjatade ord!
ingen bryr sig om någon annan längre, allt är så falskt och genomruttet. varför umgås vi människor ens? ärligt talat alltså, vi är ju så grymt elaka mot varandra.
har man turen att hitta någon som man till fullo kan lite på så ska man vara förbannad glad, tror chansen är större att man vinner 1 miljon faktiskt.
jag vet att vi ofta har pratat om de i min kompiskrets med, att ingen av oss litar på nån av oss. och det är förbannat träligt, att vi är så pass nära varann men ingen av oss litar på den andre. känns förbannat falskt bara egentligen, men vad ska vi göra? vi har ju verkligen anledning att inte lita på varann. skiten går som pingisbollar mellan oss. guss we just have to live with that.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar