Finns inte mer
Vi såg dig ligga där, Förstod inte vart hade ditt leende tagit vägen?,
glimten i ögat? Varför andades du inte?
Tystnaden spred ut sina vingar över oss,
Ville inte förstå, Ville inte fatta att dina tankar var bortblåsta,
Att dina drömmar var förstörda, att du aldrig mer skulle få känna vinden mot ditt ansikte.
Se solen gå ned vid horisonten. Höra fåglarna sjunga i träden. Känna doften av sommaren.
Ville inte förstå att anledningen till att du inte andades berodde på att Du inte längre fanns.
Det enda som finns kvar nu, av dig, är vår saknad, Sticket i bröstet och tårarna längs våra kinder. Det enda som finns kvar nu är våra minnen, Och tystnad.Så mycket tystnad.

Tänk att tystnad kan låta så mycket