Mitt huvud inte ert!

Jag blir galen av att sitta här inne i lägenheten ensam!

jag vet att jag är kall, riktigt iskall. men du måste förstå att det är mitt skydd! tills jag brister tillslut. vill inte visa folk att även jag kan vara svag och ha känslor! jag är alldeles för stolt för det! jag vill inte ha andras medlidande, finns verkligen inget värre än att prata med folk om hur man mår, att visa att man är svag!! jag vill inte att folk ska ha den synen av mig, och visst jag sårar folk på vägen, och det är verkligen inte min mening, men alla har vi våra egna sätt att skydda oss själva på. tyvärr men jag är som jag är, och jag tror det är det sista någon någonsin skulle kunna ta ifrån mig, min stolthet!

och när jag väl nån jävla enstaka gång verkligen har försökt att öppna mig och verkligen pushat mig själv för att våga öppna upp min jävla käft så har jag bara fått slag under bältet. ord som kanske "tror du att du är den enda som mår såhär"?, el andra välmenade ord som bara känns så extremt falska och som direkt får mig att krypa tillbaka i mitt skal och låtsas som att inget någonsin hänt el sagts.
och när jag väl gör det så känner jag inte igen mig själv, det är en sak att tänka i huvet och att säga det rätt ut. det låter hemskt! och jag vill inte att någon någonsin ska komma innanför min skalle! så varför i helvete ska jag öppna min käft och visa mina svagheter?!! vad tjänar jag i längden på det?! ingenting, kanske för att stilla andras nyfikenhet men inget mer.

att prata får mig bara att må mer skit, då går jag i månader efter och grubblar och verkligen ångrar att jag ens öppnat min käft. så jag kan verkligen inte se något possitivt med det överhuvudtaget. så snälla låt mig va iskall och ha mina tankar ifred. ingen kommer som sagt ändo aldrig kunna ändra på mig el komma innaför min skalle.

och nu kankse folk undrar varför jag skriver det här då, och det ska jag ta och tala om för er! för här finns ingen som sitter face to face till mig, ingen jag behöver titta rakt in i ögonen och erkänna.
och ingen kan varken konfrontera el ifrågasätta mig el det jag skriver! och för jag vet att ingen därute har varken lust el mod att göra det heller! folk väljer att blunda för verkligheten istället, det är lättast! och jaaa ni gör precis rätt i mitt fall! det är precis det jag vill att folk ska! så känn ingen skuld för det. fan ta den jävlen som skulle konfronterar mig alltså!
det jag skriver här vill jag att det stannar här!

och jaaa jag har en helvetesdag idag för er som undrar! och jaa jag är förbannad som ett as! och jaa jag kanske överdriver min ilska en hel del nu, men jag måste ta ut min vrede på något! fick rådet att kasta el ta sönder nått, men jag hitta inget/ingen som var villig att offra sitt liv för mig haha. så jag satte mig här istället. och gissa om jag tryckt hårt på tangenterna när jag skrivit haha. men fan man har så mkt bra saker att skriva när man är arg;). orden och meningarna bara flyter på;). och när mia g blir arg, då blir hon verkligen arg med alltså! haha.

lugnat ner mig lite nu iaf;). så pass mkt att jag inte går i mordtankar iaf;).
aja trevligt att skriva av sig ibland haha!

ciao!

p.s Fan jag behöver glass! give me!!!!