Nu är vi framme hos svärfar:).
Ligger redan i sängen och mår piss. Helt slö, orkeslös och spyfärdig. Orka med morgondagen säger jag bara...
Men Stefan mår ju lika skit han också. Så vi tog det gemensamma beslutet att fan vi får kämpa oss igenom allt så är skiten över sen.
Annars skjuter vi ju bara fram på helvetet!
Och så många dagar jag mått såhär på jobbet men vägrat sjukanmäla mig, ibland syns det ganska så väl hur jag mår på jobbet. När svetten rinner ner från mina armar, är lite frånvarande, springer i väg och spyr:/.
Men då skickar ju kollegorna hem mig självklart. Dom ser ju att jag inte mår bra.
Men jag har lärt mig litet trix där så att dom inte ska se att jag inte mår så bra haha.
För då kan dom ju inte skicka hem mig;p!
Det jag menar med de hela är att har jag klarat att arbeta så många gånger då jag mått dåligt så måste jag väl för tusan klarar några tim inne på Ullared! Haha:).
Det är ju något som är fel i min kropp, utan tvekan. Och eftersom jag inte får nån jävla hjälp mot skiten nånstans ifrån så skiter jag i helvetet.
Hoppas jag har cancer eller något annat helvete så att jag kan kräva landstinget på pengar och ge Vimmerby sjukhus en jävla lex Maria anmälan!
Nu har jag fått ur mig min ilska för idag också;).
Nämen helt seriöst nu, det är jävligt jobbigt på det psykiska planet också, att liksom inte veta vad som är fel på en. Jag vet att något är fel, jag känner väl min egen kropp?! Och för att jag ska kunna/orka ta mig igenom dagen så lever jag på piller, hur jobbigt tror ni inte de känns.
Antingen är det sjukdomen el så är det pillren som tar bort min aptit också.
Nog om skit förhelvete!;)
Nu ska jag pussa en sväng på min man:), sen ska vi nog försöka sova så att vi orkar med allt skit imorgon:). Håll tummarna för oss att vi är någorlunda friska imorgon och får en mysig dag tillsammans snälla<3.
Sjuk bild egentligen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar